Lite om elektricitetens historia

1879 uppfann Edison glödlampan och endast 11 år senare tändes den första lampan här i Kristinehamn. Det var den 24 september som hattmakaren Karl Oskar Sundvall tände upp stora hotellet för första gången med hjälp av el.

1880 kom en man vid namn Karl Oskar Sundvall till Kristinehamn. Sundvall arbetade som hattmakare men övergav yrket för elektriciteten. Han bildade också Kristinehamns telefonförening och under 6 år byggde Sundvall Värmlands första telefonlinje till Filipstad, Karlskoga och Karlstad.

Han tog sen tag i det elektriska ljuset och på ett möte 1889 lade han fram sitt förslag, en kraftstation vid Björklunds kvarn och ånga om vattnet skulle börja tryta. I slutet av året startades ett ljusbolag och maskiner började köpas in från Berlin.

Det var en stor dag när det första elektriska ljuset släpptes på den 24 september 1890 kl. 19.00 Tidningarna beskrev hattmakare Sundvall som dagens hjälte.

1899 togs kraftstationen över av ett bolag som satte upp de första gatlyktorna samt byggde en ny kraftstation. 1912 bildades AB Kristinehamns Elektricitetsverk och bolaget drev verksamheten fram till 1928 då staden tog över distributionen. Efter stadens övertagande följde en flerårig successiv ombyggnad och modernisering med bl.a övergång från likström till växelström.

Mycket har hänt sedan dess. Ta elpriset till exempel. De första årens pris på el var 80 öre per kilowattimme. En normal timlön låg då mellan 25 och 30 öre. Det betyder att en arbetare måste arbeta tre timmar för att kunna köpa en enda kilowattimme. 1940 behövde man arbeta 10 minuter och 50 år senare en halv minut för varje kilowattimme.

När man tänker igenom hur elen påverkat oss under de senaste 100 åren finns det förmodligen inget område i vårt dagliga liv som inte har påverkats. Nyhetsförmedlingen har utvecklats från prästens information från predikstolen över lokala tidningar till dagens informationssamhälle med TV, radio, Internet och e-post. I hemmet har mycket underlättats med hjälp av eldrivna maskiner. Den första elektriska spisen introducerades i USA 1891. Det elektrifierade strykjärnet, som ersatte de modeller som värmdes på spisen, var den apparat som hushållen skaffade sig först. De första elektriska tvättmaskinerna kom vid sekelskiftet och var mycket dyra. De var dessutom utrymmeskrävande och fordrade mycket manuellt arbete.

Sveriges första elektriska dammsugare tillverkades 1912 och vägde 24 kilo. Priset motsvarade en halv årslön för en arbetare. Industriella arbetsplatser har radikalt förändrats genom att man med elens hjälp underlättat många arbetsuppgifter. Gamla bullriga maskiner med remdrift genom ångmaskiner har ersatts av högteknologiska

processer som styrs och övervakas av datorer. Belysningen har också haft stor påverkan inom industrin. Före elektrifieringen var den enda ljuskällan det ljus som kom in genom de stora fönstren i byggnaderna. Det innebar att man måste sluta arbeta när det blev mörkt ute. Det hade stor betydelse för arbetstiden under det ”mörka” halvåret.